Monday, January 28, 2013

Norberg förstår inte Borjas siffror, anklagar mig för oärlighet [Uppdate: Borjas klargör: Jag hade rätt]

I sitt svar till mig visar Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt återigen en okunnighet om nationalekonomi som kommer att roa läsarna. Jag demonstrerar detta exempel för exempel. 

Författarna hävdar att jag har klippt citat på ett missvisande sätt.

 ”Genom att inleda citatet med ett versalt T döljer han att det finns en inledning på meningen, som är minst lika central’: ”Because the immigration surplus is only on the order of $6 billion, however, it is evident that the net economic benefits from immigration are very small, and could even be negative.’


Även Borjas, den mest utpräglade invandringsskeptikern bland migrationsforskarna, menar alltså att invandrarna ger en vinst för mottagarlandets ekonomi – precis det Sanandaji ifrågasätter – även om han anger en lägre siffra än andra forskare.”

Borjas räknar ut invandringens sammanlagda effekt genom att väga samman vinster på arbetsmarknader med eventuell kostnad för den offentliga sektorn. Vinster på arbetsmarknaden kallas ibland ”immigration surplus”. 


Det är viktigt att inte blanda ihop ”immigration surplus” med den sammanlagda effekten, som Borjas kallar
net economic effect. Borjas frågar sig om den positiva ”immigration surplus” som alltid uppstår när invandrare jobbar räcker för att kompensera för eventuella kostnader för den offentliga sektorn, dvs. ifall invandrare får ut mer i form av bidrag och tjänster än de betalar in i skatt.

”sammanlagd effekt” = ”immigration surplus” + ”effekt genom den offentliga sektorn”.

Ett centralt påstående i ”Migrationens Kraft” som jag kritiserat är att arbetsmarknadsvinsten alltid är större än den offentliga sektorns kostnader. Detta påstående används för att dra slutsatsen att fri invandring till välfärdsamhället Sverige skulle gynna ekonomin. Även om det finns stora kostnader för den offentliga sektorn lovar författarna att vinster i arbetsmarknaden mer än väl kompenserar för detta.


Borjas räknar först ut att arbetsmarknadensvinsten eller ”economic surplus” i USA vid en tidpunkt var +7 miljarder dollar. Sen skriver han att estimaten av effekten på den offentliga sektorn var mellan +27 miljarder och -40 miljarder dollar. Borjas drar således den slutsats jag skrev:  ”the net economic benefits from immigration are very small and could even be negative.”


Om Norberg och Segerfeldt fortfarande inte förstår så menar Borjas att den eventuella vinsten hur man än räknar är liten och kan även vara negativ, beroende på vilket estimat av fiskala effekter man tror på. Borjas själv uppskattar att kostnaden för den offentliga sektorn är -16 miljarder, det vill säga större än immigration surplus på +7 miljarder. Borjas väljer dock inte vilken av de redovisade estimaten för offentliga kostnader som är korrekt utan nöjer sig med att säga att den totala effekten är negativ eller positiv beroenden på vilken estimat man tror på. 


Detta är en viktig studie, bland annat därför att den är skriven av den mest citerade experten på området(Borjas). Studien är ovanlig  i så motto att den omfattar båda effekterna av invandring,där klarhet nåtts inom forskningen, och samtidigt en uträkningav den sammanlagda effekten för ekonomin. Studien citeras i boken ”Migrationens Kraft”. Att Borjas välkända studie kommer fram till att den ekonomiska effekten av invandring sammanlagt kan vara antingen positiv eller negativ motbevisar dock Norberg och Segerfeldts centrala påstående i frågan:

Detta är en viktig studie, dels för att det är skriven av den mest citerade experten på frågan (Borjas). Studien är ovanlig då den tar med båda effekterna av invandring som det finns klarhet på i forskningen och räknar ut en sammanlagd effekt för ekonomin. Studien citeras i boken ”Migrationens Kraft”. Att Borjas berömda studie kommer fram till att den ekonomiska effekten av invandring sammanlagt kan vara positiv eller negativ motbevisar dock Norberg och Segerfeldts centrala påstående i frågan, d.v.s. att:

”Det är dock inte immigrationens statiska effekter på de offentliga finanserna som är de mest intressanta, utan om vi på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Svaret är tydlig: vi får det bättre. Forskningen är mycket samstämmig om att immigration har positiva effekter på mottagarlandets ekonomi”


När författarna kritiserar mig för att inte ha med siffran 6 eller 7 miljarder visar de att de inte klarar av att läsa och korrekt återge forskningsresultat. 7 miljarder är en delpost, inte den sammanlagda effekten för ekonomin som diskussionen gällde. Varför ska jag ta med en delpost?


Jag citerade i stället Borjas slutsats att den sammanlagda effekten av invandring kan vara antingen positiv eller negativ för att motbevisa författarnas påstående att den netto enligt forskningen alltid är positiv. Detta med en studie som citeras i deras egna bok.
 


I DN skrev Segerfeldt och Norberg “Men även Borjas studie visar en liten vinst av invandringen, vilket framgår av den mening Sanandaji bara återger hälften av.”

Nej, Borjas studie visar inte en sammanlagd vinst av invandring, han kommer fram till att
the net economic benefits kan vara positiv eller negativ, precis som jag skrev. Författarna rör ihop den sammanlagda effekten och den delpost som utgörs av vinster från arbetsmarknaden. 

Författarna kritiserar att jag använder stor T när jag började meningen. I det manuskript jag skickade till DN använde jag litet ”t”, det rör sig med andra ord om redigering från DN:s sida, som hursomhelst är irrelevant för slutsatsen.  Detta bekräftar DN.


Johan Norberg och Fredrik Segerfeldts hätskaste attack på mig bekräftar bara bilden av att de är inte förstår eller
korrekt återger en tämligen enkel studie. Hela deras kritik angående Borjas bygger på deras okunnighet om vad Borjas egentligen skriver. De attackerar mig för oärlighet och för att klippa citat helt enkelt för att de missförstår vad studien i fråga säger, trots att de själva citerar den i sin bok. 
 
UPPDATE: Harvardprofessorn George Borjas väger in:

Jag skickade en email till forskaren ifrågan, George Borjas:


“Dear professor Borjas, My name is Tino Sanandaji. I am a University of Chicago PhD who is employed in the Swedish Institute of Industrial Economics. I also write for “National Review” and for AEI-journal “The American”.

I have gotten into a public debate about your research, which I have been accused of misquoting.

Citing your 1995 study “The economic benefits from immigration” I wrote that you concluded that the net effect of the immigration surplus and fiscal costs is unclear, and depends on which estimate of fiscal costs one believes. My opponents write that you concluded that the net effect is positive and that the economic surplus exceeds the fiscal cost.

More generally, would you say that there is consensus in economic research that the immigration surplus generally exceeds the fiscal costs even for low-skilled migrants?

I would greatly appreciate you clarifying this.

sincerely, Tino Sanandaji”



George Borjas email börjar:

“Dear Tino,

You are right and they are wrong. I have no idea who I should believe on fiscal costs, and it is certainly the case that the fiscal costs could easily exceed the small immigration surplus that I measured in my 1995 JEP paper.”


Johan Norberg har under samma korta debatt hunnit med att missrepresentera Harvardprofessorna Greg Mankiws och Geoge Borjas forskning. Johan Norberg tror kanske att eftersom unga liberaler som inte är insatta i frågan och som litar på honom lätt kan bluffas bort så kan han fritt fabulera om nationalekonomisk forskning.

Här är det relevanta stycke i Borjas artikel i sin helhet:

“Putting aside the distributional impact of immigration, it is of great interest to compare the immigration surplus with estimates of the fiscal cost of immigration. Recent estimates of the net fiscal benefits (that is, of the difference between the taxes paid by immigrants and the cost of services provided to immigrants) range from a positive net fiscal benefit of about $27 billion calculated by Passel and Clark (1994), to a $16 billion net loss reported by Borjas (1994), to a net loss of over $40 billion estimated by Huddle (1993).

It is doubtful, however, that any of these numbers estimates accurately the gap between the taxes paid by immigrants and the cost of services provided to immigrants. For example, Passel and Clark conclude that immigrants pay their way in the welfare state and contribute a net of $27 billion to native taxpayers by assuming that immigrants do not increase the cost of most government programs other than education and social welfare programs.

In contrast, Borjas assumes that the marginal cost of providing immigrants with a vast array of public services equals the average cost of providing these same services to natives. We do not know by how much immigrants increase the cost of freeways, national parks, and even national defense. As a result, accounting exercises that claim to estimate the net fiscal impact of immigration should be viewed with a great deal of suspicion.

Because the immigration surplus is only on the order of $7 billion, however, it is evident that the net economic benefits from immigration are very small and could even be negative
 


Här är en längre text där Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt i Liberal Debatt utvecklar sitt resonemang:

“Forskarna diskuterar inte om det finns några vinster, utan hur stora dessa är. Och dessa dynamiska effekter är långt viktigare än de statsfinansiella. George J. Borjas, den mest profilerade skeptikern bland migrationsforskarna, har myntat begreppet invandringsöverskottet (immigration surplus). Med det menade han inte överskottet på invandrare, utan det ekonomiska överskott som invandrare skapar åt ursprungsbefolkningen.” 


I sin  studie diskuterar Borjas  om det överhuvudtaget finns sammanlagda vinster, och kommer fram till att det inte behöver vara så, kostnaden kan vara större. Han bekräftar inte, i sin email till mig, slutsatsen att “dessa dynamiska effekter är långt viktigare än de statsfinansiella”. Denna slutsats har ideologierna Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt hittat på. På basis av dessa “dynamiska effekter” avfärdar de det största problemet med fri invandring till Sverige, det vill säga att en liten rik välfärdstat inte har råd att erbjuda försörjning och sjukvård till hela världen.

Att vinsterna från invandring på arbetsmarknaden alltid är större än offentliga kostnader är ett centralt påstående tesen att fri invandring är ett realistiskt politiskt alternativ. Johan Norberg erkänner att det finns kostnader för genom den offentliga sektorn i Sverige, han lovar dock på basis av bland annat Borjas ”forskning att vinster alltid dominerar. Borjas studie visar att det inte nödvändigtvis är så ens i USA, ett land där invandring fungerar bättre än Sverige och där välfärdstaten är liten. Dessutom inkluderas både hög och lågkvalificerade, hade Borjas fokuserat på de senare (som förslaget om fri invandring främst berör) hade kostnaden varit ännu större. Vad säger det om påståendet att obegränsad invandring från utvecklingsländer till det svenska välfärdssamhället enligt mycket samstämmig” forskning är en vinstaffär?

Resten av deras kritik ligger som ni kommer att se på samma generande nivå. Fler exempel följer!

30 comments:

  1. Men Johan och Fredrik skriver ju:

    "Men Borjas menar också att det finns statsfinansiella kostnader som detta ska vägas mot."

    så din beskrivning av deras missförstånd haltar en smula i mina ögon.

    ReplyDelete
  2. Fast de skrev ju "Men Borjas menar oxå att det finns statsfinansiella kostnader som detta ska vägas mot"

    ReplyDelete
    Replies
    1. ja och därefter skrev att det blir en vinst.. så vad är din poäng?

      Delete
  3. Vad de skrev på DN:

    "Den ekonom Sanandaji har kvar på sin sida är George Borjas, som också är känd som den ledande migrationsskeptiska forskaren. Men även Borjas studie visar en liten vinst av invandringen, vilket framgår av den mening Sanandaji bara återger hälften av."

    Hur stor är nettovinsten i slutändan?



    ReplyDelete
  4. Andreas:

    Att Johan är förvirrad betyder inte att han har rätt att som försvar försöka förvirra sina läsare.
    Jag kritiserade i DN detta påstående:

    ”Det är dock inte immigrationens statiska effekter på de offentliga finanserna som är det mest intressanta, utan om vi på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Svaret är tydligt: vi får det bättre. Forskningen är mycket samstämmig om att immigration har positiva effekter på mottagarlandets ekonomi.”

    Kritiken gäller om sammanlaggda effekter (”om vi på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen”). Jag citerade Borjas om sammanlaggda effekter ”net economic effect”.

    Norberg har sagt att nettoeffekten alltid är positiv, trots att det inte står så i Borjas studie. Johan tycks inte förstå skillnaden mellan delposten ”immigration surplus” på arbetsmarknaden och ”net economic effect”, där den offentliga sektorn också måste inkluderas.

    Jag ställde Borjas slutsats om den sammanlaggda effekten (oklar) mot Norbergs (alltid positiv). Han kritiserar mig för att jag inte tar med siffran 7 miljarder om delposten. Varför skulle jag göra det?
    Du säger att Norberg nämner fiskala kostnader.

    Jaha? Att nämna delposten räcker inte, han måste ju visa att den fiskala kostnaden är mindre än vinsten ”immigration surplus”, vilket är påståendet han gör ovan i boken och som jag ställde Borjas citat mot.

    Det finns ingen netto-vinst i Borjas studie, han säger att det kan vara negativ eller positiv.

    ReplyDelete
  5. Norbergs Twitter ang. att vi vinner på inv.: "Ja, enl bl a Oxforduniversitetets migrationscenters genomgång, men vi skriver att undantag finns."

    ReplyDelete
  6. August:

    han refererar till en debattbok, inte till forskning eller en akademisk forskningsgenomgång.

    Boken tycks vara "Exceptional People: How Migration Shaped our World and Will Define our Future".

    Johan klarar inte av att skilja mellan akademikers politiska åsikter och att akademikern i fråga eller "samstämmig" akademisk forskning skulle ha bevisat någonting.

    Forskningsläget är att vissa länder har vunnit på vissa typer av invandring (huvudsakligen kvalificerad arbetskraftsinvandring), medan andra länder har förlurat (ofta lägre kvalificerad flyktinginvandring). Då kan man inte säga att invandring alltid gynnar ekonomin.

    Jag kommer att ge exempel på vad akademiska forskningsgenomgångar säger senare så får du se.

    ReplyDelete
  7. Doktor Bergh et al.!

    I sin artikel i Liberal Debatt, "Vi skjuter oss själva i foten" från 19/12, skriver Norberg och Segerfeldt om Borjas beräkningar om "invandringsöverskottet", och påstår att "dessa dynamiska effekter är långt viktigare än de statsfinansiella". Ett argument Sanandaji förtjänstfullt visat lögnaktigheten i.

    I själva verket är artikeln skriven så försåtligt att jag fick läsa den flera gånger innan jag förstod hur författarna menar.

    Vid en första genomläsning fick jag intrycket att författarna visserligen erkänner att invandringen idag medför en ekonomisk belastning i Sverige, men att detta är ett undantag, beroende på vår svenska misshushållning, från hur det brukar se ut i välfärdsstater. Det är ju det intrycket man får av meningar som "Forskningen är mycket samstämmig om att immigration har positiva effekter på mottagarlandets ekonomi. Forskarna diskuterar inte om det finns några vinster, utan hur stora dessa är."

    Nu när jag läst artikeln flera gånger, och efter den fördjupande replikväxlingen, inser jag att författarna säger något helt annat. De säger att invandring medför svårberäknade positiva effekter – om man räknar bort det offentliga helt och hållet. Invandringen innebär en "statsfinansiell belastning" som har "statiska effekter på de offentliga finanserna", men i resten av ekonomin, där är det pengar rakt in i banken. Jag är inte ekonom,men jag gissar att denna tankefigur fungerar sådär i ett samhälle där det offentliga slukar halva BNP. Det är ju lite som att påstå att Bert Karlssons och Jan Emanuel Johanssons vinster av asylinvandringen är viktigare än statens utgifter.

    I Liberal Debatt före jul framstår Norberg och Segerfeldt precis som så platta som Sanandaji utmålar dem som. Nu, i efterhand, försöker de visa sig lite mindre enkelspåriga. Föga trovärdigt, åtminsone för en lekman som undertecknad.

    ReplyDelete
  8. http://www.liberaldebatt.se/2012/12/vi-skjuter-oss-sjalva-i-foten/

    ReplyDelete
  9. Tino, trodde du någonsin att du skulle röra upp så mycket "damm" när du satte dig ner och skrev första meningen i den här debatten? Jag måste säga att jag är förvånad över att se dig stå på dig när det blåser så mycket. De flesta hade slutat veva och insett att somliga tar till vilka medel som helst för att övertyga och förvränga fakta.
    Dagens boktips: Kritiskt förhållningssätt.

    ReplyDelete
  10. Johan Norberg:

    "Den vanligaste ekonomiska frågan i den svenska invandringsdebatten handlar om effekterna på mottagarlandets offentliga finanser. I länder som Australien, Storbritannien och USA är invandringen en statsfinansiell tillgång. Det var den i Sverige också, fram till omkring 1980. Sedan dess har välfärdsstaten byggts ut och arbetskraftsinvandringen har ersatts av flyktinginvandring. Och numera innebär invandringen en statsfinansiell belastning, på mellan 1,5 och 2 procent av BNP. Detta på grund av den låga sysselsättningsgraden bland utrikes födda. När många lever på bidrag i stället för att jobba får de mer från staten än vad de betalar in. Det behövs reformer för att få in fler invandrare på arbetsmarknaden.

    Det är dock inte immigrationens statiska effekter på de offentliga finanserna som är det mest intressanta, utan om vi på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Svaret är tydligt: vi får det bättre. Forskningen är mycket samstämmig om att immigration har positiva effekter på mottagarlandets ekonomi. Forskarna diskuterar inte om det finns några vinster, utan hur stora dessa är. Och dessa dynamiska effekter är långt viktigare än de statsfinansiella.

    George J. Borjas, den mest profilerade skeptikern bland migrationsforskarna, har myntat begreppet invandringsöverskottet (immigration surplus). Med det menade han inte överskottet på invandrare, utan det ekonomiska överskott som invandrare skapar åt ursprungsbefolkningen.

    Invandringens största bidrag till tillväxten kommer av att kompetensen blir mer varierad. Ju mer olika saker vi kan, desto större möjligheter har vi till specialisering. Och ju mer vi specialiserar oss, desto rikare blir vi. Det är samma mekanism som gör att vi tjänar på internationell handel.

    Vi tjänar alltså mer på invandringen ju mer olika oss invandrarna är. Att Afghanistan, Somalia och Irak är stora sändarländer bådar alltså gott, åtminstone ur detta perspektiv. Dessutom kan själva befolkningsökningen ge ökade möjligheter till skalfördelar."

    Kom ihåg, deras försvar är att det är hamlgubbar och att jag ljuger.

    Det är värt att påpeka att Borjas inte bara är en profilerad skeptiker som de presenterar honom. Han är världens troligen mest citerade nationalekonom när det gäller dessa frågor. Geroge Borjas skrev bukstavligt talat kapitlet "The economic analysis of immigration" i Handbook of Labour Economics.

    http://ideas.repec.org/h/eee/labchp/3-28.html

    När jag började den här debatten förväntade jag mig att de skulle dra tillbaka sina fel om forskningen och faktafel och kanske fokusera på andra argument. Deras reaktion att fortsätta hävda att allt de skrev var rätt fast de är överbevisade är surrealistisk. Effekten är dock att Johan har skadat sin trovärdighet ännu mer än själva boken gjorde.

    Snart kommer kanske skifte från faktadebatt till min karraktär.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Jag rekommenderar en blogg-post av den liberal göteborgaren Adam Cwejman som ställer frågan; “Har Sverige haft fri invandring?”
      http://adamcwejman.blogspot.se/2013/01/har-sverige-haft-fri-invandring.html

      Efter att ha läst den framstår påståendet fri invandring, under begränsad historisk period i Sverige, mer som myt än som en historisk realitet

      Delete
  11. "Borjas studie visar att det inte ens nödvändigtvis är så i USA, ett land där invandring fungerar förhållandevis väl och där välfärdstaten är liten."

    USA, särskilt största delstaten Kalifornien, är knappt ens fungerande i relation till Sverige längre när det gäller immigration, utan är på väg mot en fiskal katastrof p.g.a. den sanslöst stora mängden välfärdsmexikaner som strömmar in dagligen och årligen, men inte betalar skatt.

    Segerfeldt tror dock att denna invandring är bra för - inte bara Mexiko och USA, p.g.a. att den kan leda till mer demokrati och följaktligen ökad handel - utan även Sverige. Det är så Segerfeldt kontextuliserar forskningsresultat (se nedan). Han tar en studie som rör USA och Mexiko eller Indien och försöker schablonöverföra detta på en helt annan temporal och spatial samhällskontext.

    Crow, David & Pérez-Armendáriz, Clarisa (2010), ”Do Migrants Remit Democracy? International Migration, Political Beliefs, and Behavior in Mexico”, Comparative Political Studies, januari, volym 43 nr 1.

    ReplyDelete
  12. http://www.dn.se/ekonomi/bara-ett-av-tre-arbetstillstand-gar-till-specialister

    http://blog.zaramis.se/2013/01/29/jobbreform-gick-som-arbetsgivarna-ville/

    När N&S visioner möter verkligheten.

    ReplyDelete
  13. @johanknorberg: @AugustTW Så när Orrenius intervjuas är det "forskningsläget" men när Goldin skriver om forskningsläget är det bara "debatt". :) @segerfeldt

    ReplyDelete
  14. August:

    Ja, när Greg Mankiw ber Orrenius sammanfatta forskningsläget i en ledande nationalekonomisk lärobok är det "forskningsläget", medan när Goldin påstår något i en en debattbok så är det en debattbok.

    Du ser själv inte skillnaden mellan vad en ledande lärobok skriver och en debattbok?

    ReplyDelete
  15. Debatten är mycket spännande och lärorik för oss intresserade icke-ekonomer, och man ser fram mot fortsatta inlägg.

    För mig som outsider har det varit smått förbluffande att debattörer överhuvudtaget hävdar saker om "invandringens" konsekvenser i så generella termer. Enkelt bondförnuft säger väl att effekten av invandring av olika grupper måste analyseras separat, utifrån värdlandets behov, om man ska kunna göra en ens någotsånär pålitlig prognos vad gäller ekonomiska konsekvenser. Vilken giltighet har resultat kring invandring av grupp A till land B för analyser av invandring av grupp C till land D om både grupper och länder skiljer sig väsentligt åt? Och vilket företag skulle prata om "rekytering av människor" som en stor ekonomisk fördel, oavsett vilka människor det är man faktiskt rekryterar?!

    ReplyDelete
  16. Pia Orrenius och Greg Mankiw är både starka anhänga av invandring. Pia Orrenius har skrivit boken http://www.amazon.com/The-4%25-Solution-Unleashing-Economic/dp/0307986144/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1359418216&sr=8-1&keywords=4+percent+growth

    som argumenterar för invandring till USA. Men Pia Orrenius är samtidig forskare, så när jag frågar om effekten av invandring för tillväxt svarar hon det forskningen har visat, det vill säga en positiv effekt för högutbildade, inte lågutbildade invandring. I läroboken förklarar hon att invandring av lågutbildade kan vara ekonomisk skadlig om de konsumerar mer bidrag än de bidrar med på arbetsmarknaden.

    Detta inte av en invandrings-skeptiker, utan av en invandrings-anhängare som samtidigt respekterar skillnaden mellan forskningsbevis och idealism.

    ReplyDelete
  17. Tino, kan du vara hygglig och kommentera den modell, som Borjas illustrerar med grafen figur 3. sid 14. Varför antar/påstår Borjas, att en invandring av 100% analfabeter (exclusively unskilled arbetskraft) skulle ge maximal migration surplus?

    Vad karakteriserar den imaginära arbetsmarknad, som detta kontraintuitiva antagande påstås kunna generaliseras från?

    http://isites.harvard.edu/fs/docs/icb.topic803549.files/Week%205-October%206/borjas_economic.pdf

    ReplyDelete
  18. Har kanske en "perspektivhöjande" kommentar (som inte stärker Norberg sak)?

    Läste Michael Clemens lilla studie om vinster av migration, "Economics and Emigration: Trillion-Dollar Bills on the Sidewalk?". Såg att han oftast i debattartiklar refererats av "optimisterna" Norberg och Segerfeldt, exvis i Expressen nyligen.

    Clemens skriver att de fattigare länder från vilka personer migrerar förlorar på att utvandringen. (Exempelvis ökar kostnad för arbetskraft, produktionskostnad, men flykt av de bästa bör också spela in.) För att invandring ska gå med vinst räcker det alltså inte att få nettovinst där invandrare tas emot, utan den vinsten måste var större än enförlust i landet från vilka personer utvandrat.

    Tror dock inte ens Clemens säkert anger vinst för det land dit människor migrerar, även om det är vad han talar för att modeller i fem studier visat. Osäkerhet torde framgå av det jag nämner sist i kommentaren på Niclas Berggrens blogg här.

    (Det första i min kommentar är förresten skattning av Clemens, som ska visa att vinst 50-150 procent av global BNP, som Norberg och Segerfeldt nämnt, är möjligt. Han antar, som andra "pro-migrationsforskare", enormt stor migration, där 3 miljarder människor migrerar till de rikare länder som 1 miljard människor bor i idag, och det ger med hans höftande av siffror endast vinsten 20 till 60 procent som andel av global BNP. Om den migrationen sker under ett sekel är årlig tillväxt pga migration någon bråkdels procent och långt mindre än normal årlig BNP-tillväxt.)

    ReplyDelete
  19. Tino,

    menar du verkligen att man kan summera som du skriver?

    ”sammanlagd effekt” = ”immigration surplus” + ”effekt genom den offentliga sektorn”.

    "Immigration surplus" på 7 M$ är en samhällsekonomisk vinst. "Net fiscal costs" är effekten på det offentliga budgetsaldot.

    Men en nettoutbetalning av bidrag på X dollar är ju inte en samhällsekonomisk kostnad på X dollar, det är en omfördelning från skattebetalare till bidragsmottagare.

    Den samhällsekonomiska kostnaden är snedvridningen som orsakas av att X är skattefinansierat.

    Eller hur?

    ReplyDelete
  20. Andreas:

    Det vore jättebra att du klargör det här så att folk kan tolka dig rätt i framtiden:

    Om invandring leder till 10 miljarder kronor i vinst i arbetsmarknaden men kostar svenska skattebetalare 50 miljarder kronor så har det uppstått en ”samhällsekonomisk vinst”, för att Andreas inte betraktar omfördelning som en samhällsekonomisk effekt.

    Har jag tolkat dig rätt?

    Norberg använde hursomhelst inte ordet samhällsekonomisk vinst, han skrev ”Det är dock inte immigrationens statiska effekter på de offentliga finanserna som är de mest intressanta, utan om vi på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen.”

    ”om vi på det hela taget får det bättre eller sämre” inkluderar de skatter man tar ifrån dig. Borjas använde “the net economic benefits”, vilket också inkluderar effekter genom den offentliga sektorn.

    ReplyDelete
  21. Michel Clemens säger att löntagare i rika mottagarländer förlurar, men att invandrare och kapitalägare vinner mer än tex. svenska löntagare förlurar

    “Migrant workers gain; nonmigrant workers gain in the low-income country and lose in the high-income country; owners of other factors (such as capital and land) lose in the low-income country and gain in the highincome country. Adding up these welfare effects, global welfare rises by an amount corresponding to the shaded area of the figure.”

    Att invandrare vinner mer än svenska löntagare förlurar framställs ofta som enorma vinster från fri invandring utan att man tydligt talar om för publiken (svenska löntagare) vad det egentligen handlar om.

    Norberg skrev i expressen “Nationalekonomer har räknat ut att ¬begränsningen av den globala migrationen kostar världs¬ekonomin 70 000 miljarder ¬dollar. ¬Lägger man så många dollarsedlar i en -stapel räcker den till månen och tillbaka - tio gånger. Helt fri rörlighet för människor över nations-gränser skulle nämligen fördubbla den globala BNP:n.”

    Clemens inkluderar heller inte kostnander för den offentliga sektorn.

    http://ideas.repec.org/a/aea/jecper/v25y2011i3p83-106.html

    ReplyDelete
  22. Tino, varför svarar du inte på Berghs fråga, istället för att komma med en motfråga?

    ReplyDelete
  23. Marcus, jag svarade redan efter att jag ställde frågan. Låt mig svara igen.

    Ingen har i dem här debatten pratat om “samhällsekonomisk kostnad”. Som Bergh definierar detta begrepp kan invandring aldrig leda till en “samhällsekonomisk kostnad”, för att Bergh inte räknar omfördelning genom den offentliga sektorn som del av samhällsekonomin.

    Både Norberg och Borjas pratar om någonting annat, den samlade effekten “om vi på det hela taget får det bättre eller sämre” samt “net economic benefits”. Där är välfärdstaten med. Därför är Berghs invändning om det begrepp han gillar att använda irrelevant.

    Borjas förklara explicit att det inte räcker med att titta på det som Bergh kallar samhällsekonomin, man måste även titta på omfördelning för att se om invandring är bra för native population.

    Jag vill dock att folk ska inse hur Andreas definierar samhällsekonomisk vinst. Han definierar det på ett sätt där invandring är en samhällsekonomisk vinst även om det skulle halvera svenskars inkomster, för att välfärdstaten inte är med analysen.

    ReplyDelete
  24. Tino, jag ställde in fråga till dig ovan... jag vet inte om du såg den.

    Nationalekonomer använder ibland (lite väl ofta imho) väldigt renodlade modeller, som blir svårtillgängliga pga. de (underförstådda) antaganden som görs.

    Jag skulle därför vara tacksam, om du ville kommentera den modell, som Borjas illustrerar med grafen figur 3. sid 14. Varför antar/påstår Borjas, att en invandring av 100% analfabeter (exclusively unskilled arbetskraft) skulle ge maximal migration surplus?

    Vad karakteriserar den imaginära arbetsmarknad, där detta kontraintuitiva utfall påstås inträffa? Vilka antaganden har Borjas gjort? Även om man antar full sysselsättning (vilket Borjas har gjort), så förstår jag inte varför en invandring av 100% analfabeter (exclusively unskilled arbetskraft) skulle ge maximal migration surplus?

    http://isites.harvard.edu/fs/docs/icb.topic803549.files/Week%205-October%206/borjas_economic.pdf

    ReplyDelete
  25. Modellen antar implicit att ovalificerade inte är så ovalificerade att de inte kan göra något jobb alls.

    Om man ska tolka Borjas standardmodell på ett sunt-förnuft sätt uppstår en ”immigration surplus” när det kommer outbildade och erbjuder rika som redan bor i landet lågkvalificerade tjänster som städning eller att diskning.

    I ”Migrationens kraft” tolkar de detta som att tillväxten ökar mer ju mindre utbildad invandrare är. Det är en missuppfattning. Borjas ”Immigration surplus” är en dynamisk engångseffekt, inte en förändring av tillväxttakten.

    Tillväxt beror huvudsakligen på kunskap och innovation. Standardmodellen för effekten av tillväxt och invandring finns i Barro och Sala-i-Martin. Modellen säger ungefär att om det kommer fler högutbildade så ökar mängden kunskap i ekonomin, och tillväxten ökar. Om det kommer lågutbildade så blir ekonomin mindre kunskapsintensiv (och har mindre fysisk kapital), så tillväxt minskar.

    Det är även vad professor Ekberg skrev i sin forskningsgenomgång.

    http://down.cenet.org.cn/upfile/8/200751171644184.pdf

    Om det kommer lågutbildade så är vissa engångsvinster från utbyte större, men kostnaden för den offentliga sektorn är också större. Att bara sänka låginkosttagares löner som boken föreslår löser inte detta, då betalar de nämligen mindre i skatt, och samhället tvingas finansiera sjukvård och andra tjänster.

    Överlag finns det ingen stor efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft i Sverige. Sverige kan inte ens skapa jobb med hygglig lön åt de lågutbildade svenskar och invandrare som redan finns här. Hade efterfrågan på lågutbildade varit stor hade vi inte observerad extremt hög utanförskap. Fler skulle jobba om man sänker lönerna och avskaffar skyddsnätet, men låglönejobb är marknadens sätt att tala om att jobben inte är speciellt värdefulla.

    Om det kommer miljoner fattiga och arbetar på existensminimum så kommer givetvis att svenska lågavlönade och de invandrare som bor i Sverige också dras ned när de verkar på samma arbetsmarknad.

    Författarnas svar är att historiska uppskattningar av hur mycket lönen sjunker genom invandring är låg! De fattar inte att dessa effektstorleker bygger på historiska exempel av begränsad invandring. Om man extrapolering de låga estimat som Norberg själv eller Jan Ekberg citerar till miljoner invandrare är slutsatsen en kollaps av löner. Det är inte bara vad forskningen säger, det är sunt förnuft.

    I Sverige har majoriteten dessutom en preferens mot ojämlikhet. Vanliga svenskar vill inte att ha miljoner extremt fattiga som lever på ”existensminimum” utan skyddsnät parallell med andra som författarna föreslår. Denna preferens mot jämlikhet måste ekonomer respektera, och det är även rimlig med tanke på de sociala problem som uppstår och spiller över till övriga samhället.

    ReplyDelete
  26. Tack för den klargörande kommentaren Tino.

    "Ingen har i dem här debatten pratat om “samhällsekonomisk kostnad”. "

    Så du menar alltså inte att invandring, i vissa fall, kan leda till en samhällsekonomisk kostnad?

    ReplyDelete
  27. Marcus:

    Andreas Bergh använder Begreppet “samhällsekonomisk kostnad” på ett sätt där invandring nästan omöjligen kan vara en samhällsekonomisk kostnad (om inte det finns externa effekter som brottslighet), för att Andreas Bergh vägrar räkna den offentliga sektorn som en del av samhällsekonomin.

    Jag ser ingen poäng med att ha en diskussion av hur Andreas Bergh använder det här begreppet, för att begreppet har inte används av Norberg/Segerfeldt. De pratar om samlade effekter där den offentliga sektorn är med.

    Det kan dock vara bra för dig att veta hur Andreas använder begreppet samhällsekonomisk kostnad. Om invandring leder till en halvering av svenska medborgares inkomster genom högre kostnad för välfärdstaten så är invandring enligt Andreas Bergh fortfarande en samhällsekonomisk vinst.

    ReplyDelete
  28. P.S

    Andreas Bergh kritiserar på Johan Norbergs blogg hur jag använder begreppet “samhällsekonomisk” vinst eller effekt.

    Det är märkligt givet att jag har sagt att jag inte vill använda detta otydliga begrepp, och givet att det inte heller är vad Borjas gjorde.

    Kan Andreas förtydliga var jag eller de diskuterade delarna av Borjas har använd begreppet "samhällsekonomisk" vinst/kostnad/effekt i debatten? Det vore trist om Andreas Bergh skadade sin trovärdighet för att hans kompis Johan Norberg desperat behöver hjälp.

    Så skriver Andreas Bergh:

    ”’Immigration surplus’ på 7 M$ är en samhällsekonomisk vinst. ’Net fiscal costs’ är effekten på det offentliga budgetsaldot. Det är alltså inte fallet att man ska summera dessa två för att få hela den samhällsekonomiska effekten. (Borjas använder ordet ’compare’)

    (Orsak: En utbetalning av skattefinansierade bidrag om X dollar ger en fiskal kostnad på X dollar, men den samhällsekonomiska kostnaden är bara snedvridningen orsakad av skatteindrivandet av X)

    När Sanandaji trots detta insisterar på att räkna så, svarar Bergh lakoniskt:

    ”Jag har aldrig tidigare stött på en ekonom som vill räkna så. Det är absolut inte enligt praxis.”

    Jag vet att folk är trötta på detaljer, men här har publiken ett ansvar. Om man har attityden att man inte orkar läsa diskussion om detaljer så blir följden i förlängningen att människor blir fria att ljuga om forskning utan konsekvens.

    ReplyDelete

Google Analytics Alternative