Monday, February 18, 2013

Lönesänkarna

Document Inifråns Lönesänkarna menar att den andel av inkomsterna i Sverige som går till arbete har sjunkit kraftigt sedan ungefär 1980 till förmån för ovanligt höga vinster:

” Men sedan slutet av 1970-talet har allt mindre av det växande välståndet kommit vanliga löntagare till del. Inkomsterna i landet har förskjutits från löner till vinster. Enligt Lennart Schön, professor i ekonomisk historia så saknar förändringen motstycke i historien.


– Lönernas andel av de totala inkomsterna i landet har minskat dramatiskt sedan början av 1980-talet. Vi behöver gå tillbaka till 1910-talet för att hitta en så låg andel av inkomsterna som tillfaller löntagarna.”


Frågan om hur mycket av ekonomin som går till vinst samt lön är inte enkelt att beräkna, och kräver diverse justeringar. Konjunkurinstitutet, Riksbanken och Globaliseringsrådet följer frågan och har tvärtemot Dokument Inifrån dragit slutsatsen att löneandelen i svensk ekonomi inte har sjunkit samt att vinstandelen i näringslivet år 2012 är historiskt normal. 


* För Lönebildningsrapporten 2012 finns fördjupningen ”Lönsamheten hos företag i Sverige” av Konjunkturinstitutet. Där visar de en graf gällande Vinstandel i näringslivet 1980-2012. Siffran fluktuerar lite runt konjunkturcykeln, men lönsamheten inte ha någon signifikans trend vara sig upp eller ned. 



* I stycket ” VINSTANDELEN 2012 – HÖG ELLER LÅG?” skriver
Konjunkturinstitutet:
 
"Sammantaget skiljer sig inte indikatorerna på lönsamhet särskilt mycket åt, och ingen visar att lönsamheten skulle vara avsevärt högre eller lägre än vad som tidigare varit normalt i rådande konjunkturläge.”

 
* Riksbanken presenterade 2003 denna graf om vinstandelen, återigen utan större förändring



* Professor Karolina Ekholm redovisade i sin rapport för Globaliseringsrådet löneandelen i ekonomin 1970-2005, utan signifikant minskning. 


Varför kommer de till olika slutsatser? En förklaring är justeringar. Hela BNP går inte till kapital- och arbetsinkomst, det finns även andra komponenter. Flera justeringar måste göras för att räkna ut löne och kapitalandelen, inklusive skatt och kapitalslitning. När jag såg att Dokument Inifråns graf skiljder sig från andra jag brukar se gissade jag att de inte justerat för skatter samt för kapitalslitning. Dokument Inifrån håller med om att man ska justera för skatt, men påpekar att deras graf redan hade gjort denna justering. Kritiken om skatt drar jag således tillbaka.

Däremot bekräftar de att grafen inte justerat för kapitalslitning. En stor andel av företagens avkastning går till att ersätta slitet kapital och måste räknas bort från vinsten. I den graf som Dokument Inifrån redovisar har detta justerad inte gjorts.  Grafen är dessutom bara för svensk industri, inte den svenska ekonomin som helhet, vilket också bidrar till att den kommer till andra slutsatser.




I sitt svar till mig skriver Dokument Inifrån

"Angående metodproblem i forskningen. Bra av Tino att medge att det där han skrev om skatterna var ett snedsprång (förutsätter att han tydliggör detta också på sin blogg). Kaptalförslitning påverkar inte heller bilden så vitt jag förstår, det handlar om relativt små förändringar av avskrivningarnas andel av BNP under de år då det stora fallet i löneandelen inträffade (ca 1980 till 1995). Jag vill bara för tydlighet skulle göra det klart att det inte är ”vi” som själva knåpat ihop några siffror i nått excelark så vill någon fördjupar sig ytterligare i hur forskarna hanterat olika metodproblem i sina studier så föreslår jag att hen vänder er direkt till dem (även om jag naturligtvis hjälper till och svarar så långt jag kan). Skulle någon komma fram till att det rentav finns skäl att ifrågasätta forskarnas resultat så finns ju lämpliga forum för att föra en sådan diskussion även offentligt, exempelvis Ekonomisk Debatt."
 

Att justering av kapitalslitning inte påverkar resultatet är inkorrekt. Vad som hände runt kris och devalveringsåren 1995 är inte relevant, vi diskuterar ju vinstandelens utveckling 1980 till idag, inte till 1995. Låt mig återigen citera SCB:s data från Nationalräkenskaperna om fördelning av BNP till faktorpris, justerad för skatter.

1980-1985 så var vinstandelen ej justerad för kapitalslitning 33,8%. De senaste 5 åren har andelen varit 35,9%, således en ökning av vinstandelen.

1980-1985 så var vinstandelen justerad för kapitalslitning 24,0%. De senaste 5 åren har andelen varit 24,0%, således ingen förändring med justering. Resterande 76% av det ekonomiska överskottet går till löner, en andel som inte har minskat sedan 1980-talet efter justeringar.

Vi ser att det påverkar slutsatserna att justera för kapitalslitning, något den graf av professor Lennart Schön som används som underlag i programmet inte gör.

Erik Sandberg på Document Inifrån påpekar att det inte är SVT som räknat ut detta. Detta är givetvis korrekt, men Document Inifrån tog ju tydligt ställningen att Lennart Schöns graf om ökande vinstandel utan historisk motsvarighet var korrekt och att andra nationalekonomer som kom fram till motsatt slutsats hade fel.

Eftersom det här är en viktig och tekniskt komplicerad fråga så är det viktigt att det intryck tittarna får är korrekt. Programmet lämnar intrycket att löneandelen har sjunkit kraftigt till förmån för vinster. Att Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Globaliseringsrådet undersökt frågan och har kommit till motsatt slutsats lyfts inte fram.  Man problematiserar inte Lennart Schöns graf, som inte justerar för kapitalslitning och som inte gäller hela ekonomin, utan bara industrin.

Det är bra att programmet Dokument Inifrån har lyft fram viktiga ekonomiska frågor. Däremot är det olyckligt att programmet tar ensidig ställning för enskilda forskares slutsatser om dramatiskt ökad kapitalandel, trots att det fortfarande får sägas representera en minoritetsåsikt.

Kanske får frågan redas ut i Ekonomisk Debatt. Det hade varit bättre om frågan redan reds ut i Ekonomisk Debatt först innan SVT tvärtemot tex. Konjunkturinstitutets slutsatser gav allmänheten bilden att kapitalet har pressat lönerna på ett sätt som saknar motstycke i historien.

19 comments:

  1. Hej Tino.

    Mycket intressant diskussion som har uppkommit. Synd att det bara är få som ifrågasätter programmet.

    Om man nu bara ser till svensk industri så har löneandelen minskat. En viss del av detta förklarar du ju dock med kaptitalförslitnig, vilket är naturligt då det sedan 70-talet krävs allt mindre människor och mer maskiner i industrin.

    Förklarar detta dock hela minskningen eller är det så att om man ser bara till svensk industri så har Lönesänkarna delvis rätt? Har (den framförallt) lågutbildade arbetskraften i svensk industri fått en mindre löneandel och vinstandelen ökat trots hänsyn till kaptitalförslitning?

    Sett till hela ekonomin så vägs kanske förhållandet i industrin upp av tjänstesektorn, där högutbildad arbetskraft fått en större löneandel och vinstandelen minskat?

    MVH

    /Jonas

    ReplyDelete
  2. Hej Tino.

    I Konjunkturinstitutets diagram 89 är det ju uppenbart att den egentliga förändringen skedde under början av 80-talet och därefter har inte så mycket hänt förutom periodiska fluktuationer. Erik Sandberg visar detta i sin dokumentär men döljer skickligt att det efter åttiotalets början inte skett några förändringar över tid. Han erkänner dock detta i sin kommentar:

    ”Det Tinos kurvor visar är att löneandelen varit tämligen oförändrad sedan mitten av 90-talet. Det är just vad Lennart Schön beskriver i filmen när han säger att löneandelen sedan mitten av 90-talet legat kvar på historiskt låga nivåer. Fallet i löneandelen inträffade, som framgår av dokumentären, före dess, under början av 80-talet och början av 90-talet.”

    Erik Sandberg håller med Konjunkturinstitutet och dig enligt ovan kommentar, men döljer dock i dokumentären att inga större förändringar har skett sedan början av 80-talet, då Palme delvalverade kronan, tills idag. Genom att anspela på att detta är ett nutida fenomen blir dokumentären uppseendeväckande och skapar rubriker. Dokumentären är uppenbart vinklad och vilseledande.

    ReplyDelete
  3. Vinstandelen gick upp kraftigt i början av 1990-talet också. Hela kronkrisen, och den politik som födde den, har betydelse.

    ReplyDelete
  4. Jag tolkar diagrammen från KI och RB annorlunda. Om man som KI exkluderar för huspriser ser jag en tydlig trend. Om man dessutom tar in RBs diagram, så ser man en tydlig uppgång sedan slutet av 1970-talet. Globlaiseringsrådets rapport på OECD-data säger däremot en annan sak, att förändringen varit obetydlig. Det handlar så klart om vad man VILL tro på, men jag har läst så många rapporter, från IMF, ILO, EU, och mängder av akademiska forskare, att jag inte kan annat än i frågasätta den grafen.

    ReplyDelete
  5. Lars:

    Även den justerade grafens ökning sedan beror på att 1980 var ovanlig låg, inte på att 2010-talet är ovanlig hög.

    De flesta anser att vad som händer med löner i hela ekonomin är viktigare än en sektor.

    ReplyDelete
  6. Det beror som sagt på hur man ser det. Om man delar upp 1960-2010 i två 25-årsperioder, så ligger löneandelen betydligt högre, och vinstandelen betydligt lägre, under den första perioden jämfört med den andra (även med hänsyn tagen till kapitalförslitning och skatter/subventioner). Konjunkturinstitutet utgår från vad som är "normalt" för perioden 1980-2012.

    Ang det sista, så håller jag med - även om enskilda branscher också är intressanta att titta på. Jag har sett en graf där tjänstesektons löneandel sjunkit något mindre än den gjort inom industrins, men där byggindustrins ligger sjunkit ännu mer (kanske beror det på kraftigare ökning i kapitalförslitningen?).

    ReplyDelete
  7. den offentliga sektorn har en löneandel på nästan 90-100% vilket också påverkar.

    ReplyDelete
  8. Du har skrivit några sakliga och intressanta inlägg här Tino, tack för det. Mycket intressant är det -- och oroande att olika datakällor visar så olika bilder. Det påminner om hur viktigt det är att ange (a) vilken period det är man undersöker, och (b) vilka sektorer, och (c) vilken definition av löneandel -- factor cost eller market prices, korrigerad för avskrivningar eller ej, osv.

    En diskussion i ED vore spännande.

    Jag håller på med ett historiskt papper om löneandelen i Sverige där jag använder Rodney Edvinssons data (historia.se). Hans industriserie är rätt lik Schöns men med vissa olikheter; korrelationen för de två 1870-2000 är 0,74. I mitt papper beskriver jag den långsiktiga utvecklingen så här:

    "For the entire private sector, there are three important episodes in the development 1850-2000. From 1850 to the 1910s the level is quite stable, but during the first world war and 1920s it takes an important leap upwards, by about ten percentage points from its depth in 1916 (44 percent) to the early 1930s (55 percent in 1931). This surge has lasting effects, the level of labor’s share never falling back to the pre-war levels. I will explain this with labor mobilization, suffrage reforms and the eight-hour day in manufacturing with maintained wages. The 1930s is a decade withouth much trend, but from the Second World War the next important episode starts, with a gradual increase in labor’s share all the way until the late 1970s. This is the period of welfare state expansion, continuous Social Democratic government and consolidation of the centralized labour market model. But immediately after the culmination of this period of labor strength and the peak of labor’s share in 1977, the third important episode starts, with a continuous decrease in labor’s share that lasts throughout the sample. If we instead look at labor’s share only in the manufacturing sector, much the same pattern is evident, except for that this variable also sees a continuous increase during the last quarter of the 19th century."

    Enligt Edvinssons serier så faller löneandelen både i industrin och i privat sektor som helhet under 80- och 90-talen (koncentrerat till tidigt 80-tal och tidigt 90-tal), men är i slutet av 90-talet inte så låg som på 1910-talet utan snarare som på 50-talet. Kruxet med min undersökning för den här diskussionens del är att min undersökning bara går fram till år 2000.

    ReplyDelete
  9. Erik:

    Intressant! är Edvinsons serie innan kapitalslitning? Är det korrekt tolkat att han säger att vinsten efter kapitalslitning kring 1970-talet var 0%?

    ReplyDelete
  10. Edvinssons data innehåller kapitalslitning, så man kan räkna fram vilket som. Jag diskuterar detta här:
    http://erikbengtsson.blogspot.se/2013/02/loneandelen-och-avskrivningarna-i.html

    1970-talet är enligt de data jag använder ett decennium av två distinkta olika perioder. Decenniets första hälft skiljer sig inte så mycket från 60-talet. Men runt 1975 sticker löneandelen iväg kraftigt -- "wage push" -- och 1977-81 är nettovinsten 0 eller minus i industrin. Den största profitkrisen i Sverige någonsin, säger Edvinsson i ett annat sammanhang och med ett annat mått (vinstkvoten, överskott/kapitalstocken). Ohållbart givetvis. Bilden för hela ekonomin ser lite olika ut -- trenden är samma men vinstkrisen är inte lika djup där som i industrin i slutet av 70-talet.

    ReplyDelete
  11. Erik:

    Tack. Det där med 0 nettovist 1977-1981 är jag skeptisk till. Så ser det väl inte ut i nationalräkenskaperna?

    ReplyDelete
  12. I actually enjoyed reading through this posting..
    Thanks for sharing some information about it.
    How to make a rich man

    ReplyDelete
  13. Tino,

    Maybe someday you can show the data for buying power vs wages for Sweden and the U.S. Our daughter lives in Stockholm and we are always shocked at the prices. Taxes/tarriffs? I know the Swedes are happy with their social safety net, but maybe they'd be happier with lower prices. Bob

    ReplyDelete
  14. Sweden is currently about 40% more expensive than the United States, according to the OECD.

    I always try to post numbers that adjuts for this.
    Monthly wages before taking price differences into account are as high in Sweden as they are in the U.S, however after adjusting for prices averge (and median) wages are higher in the U.S.

    ReplyDelete
  15. Thanks for sharing this interesting and educative information. I think many writers will find your contribution very helpful, I have equally learnt something from it.
    Accounts Software For Small Business
    papers-for-sale

    ReplyDelete
  16. Enligt SCB så har löneandelen (av förädlingsvärdet) minskat från cirka 55 procent (1980) till cirka 45 procent (2005). Under samma period har vinstandelen ökat från 13 procent till 21 procent, medan avskrivningarnas andel ökat från 9 till 11 procent.

    Se sid 84:
    http://www.scb.se/Statistik/AM/AM9903/_dokument/Loner-och-barkraft.pdf

    Hur kan man se detta som någonting annat än att kapitalägarna tar en allt större del av den ekonomiska kakan på löntagarnas bekostnad?

    Vad gäller den ökande klyftan mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare, särskilt de allra högst avlönade, så är det i viss mån också ett utslag för att kapitalägarna tar en större del av den ekonomiska kakan. Kapitalägare är inte sällan de högst betalda tjänstemännen i företagen. Ibland genom arv (att t.ex. Wallenbergare besitter många topposter inom Wallenbergsfären är ju liksom ingen slump), ibland genom att deras löneersättning gör dem till kapitalägare. När lönekakan fördelas om, så att den i större utsträckning går till toppskiktet, medan botten- och mellanskiktet får stå tillbaka gynnar det alltså också kapitalägarna.

    ReplyDelete

Google Analytics Alternative