Monday, February 4, 2013

Fjärde gången gillt: Även Pia Orrenius ger mig rätt

Johan Norberg har försvarat sin bok ”Migrationens kraft” genom att påstå att jag felciterar tre forskare. Samtliga tre har nu kommenterat och i tydliga ordalag förklarat att jag citerar dem korrekt. Johan Norbergs reaktion på detta är att säga att jag felciterar en färde person, invandringsforskaren Pia Orrenius.

Norberg skriver: ”Problemet för Sanadanji är bara att Orrenius också står för motsatt ståndpunkt, och bland annat deklarerar att ”Contributions of immigrants to economic growth are enormous”.

Så Sanandaji åberopar alltså två forskare – och båda stödjer vår uppfattning, och så utropar han seger för att en av dem förklarar att han inte är migrationsforskare! Man kommer att tänka på Pyrrhus.”

Pia Orrenius citat avser specifikt invandring till USA och betyder knappast att det är en naturlag att invandring (inklusive lågkvalificerad invandring) överallt är lönsamt. Återigen citerar Johan Norberg någon som diskuterar vinster från invandring till USA, inklusive elitinvandring, som ”bevis” för Norbergs påstående att lågkvalificerad invandring från U-länder till Sverige enligt all forskning är en vinstaffär.

Norberg måste visa att just lågkvalificerad invandring är lönsamt, annars kommer hans förslag om fri invandring för världens alla fattiga till Sverige aldrig att fungera i praktiken, av uppenbara skäl.

Som jag förklarade i min DN-artikel betraktar nationalekonomisk forskning inte invandring som ett enhetligt fenomen. Arbetskraftsinvandring av läkare från Indien till USA och av lågutbildade flyktingar från Somalia till Sverige anses inte ha samma effekt, nationalekonomer är trots allt inte fullständigt verklighetsfrämmande.

Jag skrev till Pia Orrenius för att få ett klargörande:

“My opponents argued that according to research unskilled immigration is always a net benefit to the welfare states. They further argued that research has proven that low-skilled immigration raises per capita economic growth rates.

I interpreted what you, Borjas and others have written as stating that while skilled immigration is almost always positive, unskilled immigration to welfare states leads to gains in the labor market, but also costs in the public sector, producing an ambiguous net effect. I cited a passage in Mankiws textbook: ”With low-skilled immigration, the economic benefits are there as well but have to be balanced against the fiscal impact, which is likely negative.”

My critics argue that this is incorrect and that you have unequivocally stated that ”Contributions of immigrants to economic growth are enormous”. It appears to me that this is a statement about the United States and includes the positive effects of high-skill immigration.

 Pia Orrenius svarar angående detta:

“It sounds like you are quoting me correctly.”


Vad var det du skrev om Pyrrhus, Johan? Börjar det här inte snart bli lite pinsamt?

Världens mest citerade expert på invandringens ekonomiska konsekvenser (George Borjas) samt Sveriges främsta expert (Jan Ekberg) har i tydliga termer förklarat att jag har rätt och Johan Norberg fel. Men Norberg vägrar fortfarande att erkänna dessa forskares expertis rörande deras egen forskning!

Det är smått sorgligt att idéhistorikern Johan Norberg inbillar sig att publiken kommer att acceptera att han förstår Borjas och Ekbergs forskning bättre än Borjas och Ekberg själva.

Pia Orrenius är liksom Greg Mankiw positiv till invandring till USA. Johan Norberg verkar dock inte förstå vare sig skillnaden mellan hög- och lågkvalificerad invandring, mellan studier angående Sverige och USA, och mellan en politisk ståndpunkt och ett forskningsresultat.

Norberg påståod i radio att Greg Mankiws forskning har bevisat att invandring ökar tillväxten. När jag frågade Mankiw så svarade han ”I have never done any work on immigration”. I Mankiws egen lärobok sammanfattas forskningsläget med att lågutbildad invandring inte alltid behöver vara är en vinstaffär.

Johan Norberg tror dock att Mankiws öppna brev, där han som en av hundratals undertecknare politiskt stödjer invandring till USA (men säger att effekten på tillväxt är oklar) är samma sak som att Mankiws forskning har bevisat att invandring ökar tillväxten. Greg Mankiw har även skrivit under ett uttalande där han stödjer Mitt Romney som President. Kommer Johan Norberg härnäst att gå ut i radio och säga att Greg Mankiws forskning har bevisat att Mitt Romney som president skulle öka tillväxten?

Pia Orrenius är också positiv till invandring till USA, men säger inte att forskningskonsensus är att invandring av lågutbildade ökar tillväxt per capita. Detta bekräftar hon när jag frågar. Norberg kanske inte förstår skillnaden mellan olika typer av invandring och skillnaden mellan forskning och politiska ståndpunkter, men det gör de flesta andra.

Johan Norberg försvarar även sitt påstående att invandring alltid är bra för ekonomin genom att hänvisa till en forskningsöversikt genomförd av hans tankesmedja, Migro.

Jag skrev i DN: ”Nationalekonomer har kommit fram till att invandring kan ha negativa eller positiva effekter på ekonomin, beroende på land och typ av invandring.”

När Johan Norbergs organisation Migro ska försöka motbevisa mig känner de sig tvungna att först påstå att jag har sagt att invandring alltid är negativ: ”Det hävdas ibland av invandringskritiker att ekonomer världen över inte ser några positiva effekter från migration.” (min markering). Ett amatörmässigt förhållningssätt till fakta tycks vara lite av Migros signum. 

Norberg och Migro visar sedan återigen att de saknar kompetens att korrekt återge forskningsresultat. Nästan samtliga deras citat rör invandring till USA, inklusive högkvalificerad invandring. Inte ett enda belägger Johan Norbergs tes att okvalificerad invandring från länder som Somalia eller Afghanistan gynnar ekonomin.

Migro citerar även exempelvis tidskriften The Economist. Det är inte en akademisk forskningsgenomgång, men många har respekt för vad (den invandringspositiva) The Economist säger, så låt oss se vad de skrev igår om invandring till Sverige snarare än USA:

”The sums that don’t add up

Mass immigration is posing serious problems for the region. For the Nordic countries to be able to afford their welfare states they need to have 80% of their adults in the workforce, but labour-force participation among non-European immigrants is much lower than that.

In Sweden only 51% of non-Europeans have a job, compared with over 84% of native Swedes. The Nordic countries need to persuade their citizens that they are getting a good return on their taxes, but mass immigration is creating a class of people who are permanently dependent on the state.”
 

Här är två aktuella akademiska forskningsgenomgångar om ämnet.

Economic Impact of Immigration: a survey
The Economic Consequences of the International Migration of Labor

Som ni ser är resultatet att invandring ibland är tydligt positiv - till exempel när det gäller invandring av högutbildade till USA - och ibland negativ - till exempel när det gäller lågkvalificerad flyktinginvandring till Sverige och andra Nordiska länder. Forskningen bekräftar helt enkelt vad som redan är uppenbart för de flesta.

Människor är inte hur lättlurade som helst. De flesta förstår att studier som hittar vinster från invandring av högutbildade Indier till USA inte bevisar att den svenska ekonomin gynnas av lågutbildad invandring från Afghanistan, som Norberg påstått.

Vad den här debatten har lärt oss är att Johan Norberg har satt i system att felcitera akademiska forskare, något som dessa forskare själva bekräftar. Det skadar hans trovärdighet som en icke-akademiker som profilerat sig genom att popularisera riktiga ekonomers forskning.

16 comments:

  1. Nu kommer Johan skriva på sin blogg, precis som i sin kommentar om Jan Ekberg, "Pia har inte läst hela min bok".

    Förövrigt är det väl en "sanning" att välstånd + specialiserad (högutbildad) arbetskraft = ytterst litet behov av lågkvalificerad arbetskraft?

    Vidare så har Paul Krugman och The Economist "hyllat" svenska ekonomi, vilket knappast torde göra Johan glad som inte är vän av välfärdsstaten.


    ReplyDelete
  2. This comment has been removed by the author.

    ReplyDelete
  3. Norberg är akademiker såtillvida att han har en akademisk examen och därmed varit verksam vid universitet. Däremot är han inte idéhistoriker eftersom han ej har phD i idéhistora - han är inte ens aktiv som doktorand, mig veterligen.

    Beror lite på hur man ser på det och det är inte jätteviktigt att utröna om det är mer rimligt att hävda det ena eller det andra beträffande detta - mer viktigt är att stating the obvious, och TS gör det som vanligt bra. Nog för att det är ett komplext företag även för experter att beräkna kostnader av företeelser och över huvud taget att generalisera utifrån data som är mer eller mindre bundna till olika temporala och spatiala kontexter, räckvidder och samband, men det är faktiskt inte jättesvårt att förstå att t.ex. högutbildade indier tenderar att vara mer gynnsamma än t.ex. anhörigimmigranter från tredje världens bakgårdar. Ändock har sådana som Norberg och Segerfeldt, liksom den neokonservativa massinvandringslobbyn i USA, mer inflytande än sådana med åsikter som liknar Sanandajis.

    An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?

    ReplyDelete
  4. Man måste väl inte ha en PhD för att vara idéhistoriker?

    ReplyDelete
    Replies
    1. Distinktionen är viktig, men för all del - det finns ju inga exakta regler för vad man får kalla sig och titulera sig och hur mycket det krävs för att få kalla sig det ena eller andra. Om en fil. kand i t.ex. filosofi innebär att man "är filosof" och går runt och kallar sig det så är det väl helt i sin ordning. Dock något pinsamt, kan jag tycka.

      Delete
  5. “It sounds like you are quoting me correctly.”

    haha. Oj vilket stöd du får! Pinsamma nolla.

    ReplyDelete
  6. Hej!

    Jag har ingen egentlig insikt i hur debatten har sett ut, eftersom jag inte har läst varken dina eller någon annans tidigare artiklar eller böcker, och har därför svårt att veta hur argumentationen har sett ut. Men jag tycker ändå att det är värt att påpeka några saker.

    Främst tycker jag att du feltolkar vissa resultat. Forskningsläget verkar vara överens om att invandring av högutbildade är positivt för ekonomin. När du däremot citerar Mankin (”With low-skilled immigration, the economic benefits are there as well but have to be balanced against the fiscal impact, which is likely negative.”) så tycker jag att du feltolkar den sista delmeningen. Vad han menar är att lågutbildat invandring har en negativ effekt på statsutgifterna, men att dessa negativa effekter måste vägas mot de positiva nationalekonomiska effekterna i stort. Det betyder att den totala effekten av lågutbildad invandring är oklar. Det betyder inte, som du skriver sist i inlägget ("Som ni ser är resultatet att invandring [...] ibland [är] negativ - till exempel när det gäller lågkvalificerad flyktinginvandring till Sverige."), att lågutbildad invandring har en negativ nationalekonomisk effekt på ett land. Alltså - forskningsläget är att vi inte vet huruvida lågutbildad invandring har en positiv eller negativ nationalekonomisk effekt på ett land. Du försöker argumentera för att det har en negativ effekt, Norberg försöker argumentera att det har en positiv effekt (med reservation av att jag bildat min uppfattning genom att läsa ditt inlägg, och inte har läst varken deras bok eller övriga artiklar). Det trista i debatten är att ingen av er verkar ha rätt. Det enda som med säkerhet kan beläggas är att högutbildad invandring verkar ha en positiv effekt, men effekterna kring lågutbildad invandring är oklar. Det är också det du skriver i ditt mail till Orrhenius ("producing an ambiguous net effect."), men sedan drar du i det här inlägget slutsatsen att det har en negativ effekt. Varifrån får du den negativa effekten när alla forskare med tyngd du verkar citera har kommit fram till att effekten är oklar? Som jag ser det citerar du ingen nationalekonomisk forskning som drar den slutsatsen, utan snarare andra studier eller artiklar som har liknande åsikt som du. Det betyder att du inte kan dra den slutsatsen du gör utifrån faktisk forskning. Din slutsats är därmed ett utryck för en åsikt som inte har entydigt stöd i nationalekonomisk forskning. Sen får du såklart ha den åsikten om du vill, men du ger bilden av att det skulle vara ett etablerat forskningsresultat, vilket det inte är.

    (Fortsättning följer)

    ReplyDelete
  7. Jag vill återigen påpeka att jag varken har läst deras bok eller artiklar, och inte heller några andra av dina inlägg. Men jag tycker att när du skriver till forskare för att delge dina tolkningar av deras forskning så är det oärligt att återge din motståndares argumentation. Det blir enkelt en halmdockeargumentation när du inte tillåter dem att själva formulera sina argument, utan gör det åt dem. Sen vet jag inte hur deras argument ser ut, vilket betyder att de kanske skulle ha formulerat sig på exakt samma sätt som du har gjort, men det är fortfarande inte ett korrekt sätt att bedriva en diskussion på. Bättre hade varit om ni hade formulerat varsin del av ett mail där ni båda får föra era egna argumentationer och sen skickat det tillsammans. Som parantes kan ju också sägas att det inte är säkert att de övriga forskare som ni har citerat på olika håll håller med om någon av er. Det är också uppenbart att det inte är säkert att de personerna skulle sitta inne på alla svar, det är ju fullt möjligt för er att tolka de resultat de fått från sina undersökningar annorlunda än vad forskarna själva har gjort.

    Vidare tycker jag att det också är småsint att argumentera med hjälp av sin akademiska titel, eller snarare med att Norberg inte ens är akademiker, som om det vore ett argument för att han har fel. Din nationalekonomititel betyder inte att du per automatik har rätt. Har Norberg fel så får du väl visa på vilket sätt han har det. Om det är det du vill åstadkomma kan du inte göra det genom att formulera hans argumentation åt honom.

    Till slut vill jag avsluta med att säga att jag tycker att hela debatten är felriktad. Jag tycker inte att nationalekonomiska effekter av invandringen är ett slutgiltigt argument för att invandring är bra eller dåligt. Vissa kan tycka att det är något som kanske ska vägas in i bedömningen kring invandring, men det är få som argumenterar för att nationalekonomiska effekter ska vara det enda avgörande för vilka politiska beslut vi ska ta (och i förlängningen vilket samhälle vi vill ha). Därför är det mer givande att diskutera invandringen utifrån andra faktorer, som medmänsklighet m.m., än att måla upp bilden av en stor konflikt kring de nationalekonomiska effekterna av invandringen.

    Med vänlig hälsning

    Simon Rose
    simon_rose_88@hotmail.com

    ReplyDelete
  8. Som så gott som oskolad (10 p) i nationalekonomi känner jag mig nu som barnet i sagan om Kejsarens nya kläder. Men han är ju naken! Det vill säga, bortom alla formler och teorier så behöver ett land folk som kan försörja sig. Flyttar alltfler in som inte kan det är det negativt för landet och dess befolkning. Även om man i libertariansk anda avskaffade hela det sociala skyddsnätet och all arbetslagstiftning så skulle det för majoriteten av de NU i Sverige levande innebära en försämring av levnadsvillkoren. På lång sikt vore det kanske en strålande affär, men säg det till dem som lever nu.
    Hur vore det om alla ni med teoretiska kunskaper inser att det är verkligheten som gäller inte kartan. Teorierna måste i första steget ge en korrekt beskrivning av verkligheten – inte av Utopia.

    ReplyDelete
  9. ”Det betyder att den totala effekten av lågutbildad invandring är oklar.”

    Ja, det citatet betyder att det är oklart. Det motbevisar därmed Norberg/Segerfeldts centrala påstående att mycket samstämmig forskning har bevisat att positiva dynamiska alltid är större än det negativa statsfinansiella. Jag använder inte Orrenius citat i Mankiws bok annat än för att motbevisa att det finns någon konsensus som säger att invandring av lågutbildade alltid är plus. För det specifika för Sverige citerar jag andra, främst Ekberg.

    Vad Norberg/Segerfelt påstår:

    "Det är dock inte detta statiska och kamerala perspektiv som är det mest relevanta. Det är i stället om Sverige som land på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Och här är den internationella forskningen entydig. Mottagarländerna vinner ekonomiskt på invandring. Specialiseringen ökar, arbetsmarknaden blir mer flexibel, den internationella handeln blir större, och såväl företagande som innovationer får en extra skjuts. Invandring är alltså en samhällsekonomisk vinst, den höjer vår levnadsstandard."


    Håller du med om att ”With low-skilled immigration, the economic benefits are there as well but have to be balanced against the fiscal impact, which is likely negative.” inte är förenligt med citatet ovan?


    ”Som ni ser är resultatet att invandring ibland negativ - till exempel när det gäller lågkvalificerad flyktinginvandring till Sverige."

    Det påståendet bygger inte på det principiella stycket i Mankiws bok, utan på de två översiktsstudier jag citerar ovan.


    E.g "Storesletten (2003) repeated his earlier analysis for Sweden and estimated that the average
    immigrant to Sweden represented a net cost of e20k for the public sector, but the variation
    across different groups of immigrants was very wide."

    ”Du försöker argumentera för att det har en negativ effekt, Norberg försöker argumentera att det har en positiv effekt”

    Lågutbildad invandring kan också principiellt ha en positiv effekt. I USA är forskningen tydlig med att högutbildad är positiv, men det finns fotfarande en intensiv debatt om lågutbildad netto är + eller -.

    I Sverige däremot som påståendena i boken gäller är forskningen rätt enig om att det netto är minus. Jag citerar bland annat Jan Ekbergs ESO rapport som säger detta. Alla studier jag har sett om Sverige säger samma sak.

    Först säger Ekberg att de fiskala effekten med dagens sysselsättning är negativ, 1.5-2% av BNP. Han fortsätter

    “Our results regarding fiscal effects of future immigration are based on projections which are static. However, the question regarding effects of immigration is complicated. Immigration can affect the destination country in many different ways. There may be general equilibrium effects which require complicated models to determine. For instance, it is possible that immigration affects economic growth, i.e. affects GDP per capita which in its turn has fiscal impacts. A positive effect on economic growth can arise in different ways. Positive effects can be expected if the immigrants are high skilled, if they are more mobile than natives on the labour market, if they bring new ideas and if, by increasing population, they stimulate investment which acts as an incentive to the introduction of new technology. Positive fiscal effects arise from an increased base for taxes and social security fees. Conversely, immigration of unskilled persons may lead to weaker economic growth. Unskilled immigrants increase the labour supply in sectors with low-income industries, which can have an inhibiting effect on the development of new production methods in these industries and, therefore, hamper economic growth. As a consequence, negative fiscal effects arise. Poot and Cochrane (2005) present an overview of studies on immigration and economic growth. Different studies give different answers. For Sweden, a model with endogenous technical progress has
    been used (Ekberg 1983). According to the model, the effect on economic growth was very small.”

    ReplyDelete
  10. "Jag tycker inte att nationalekonomiska effekter av invandringen är ett slutgiltigt argument för att invandring är bra eller dåligt."

    Det är en rimlig ståndpunkt. Boken säger dock att fri invandring till välfärdssamhället är möjlig och bra. För att göra det enkelt för sig gör de starka påståenden om att nationalekonomer forskning:

    "”Det är dock inte immigrationens statiska effekter på de offentliga finanserna som är de mest intressanta, utan om vi på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Svaret är tydlig: vi får det bättre. Forskningen är mycket samstämmig om att immigration har positiva effekter på mottagarlandets ekonomi”

    Centerpartiets migrationspolitiska talperson säger: "Fri invandring är en enorm plussaffär för Sverige”


    Det främsta orsaken att Sverige inte har fri invandring är att det enligt nationalekonomer inte är en plusaffär för Sverige. Om vi extrapolerar de kostnader på ca 50 miljarder kr Sverige har idag för drygt 1 million invandrare till de 30 miljoner som Centerpartiet pratar om så faller ekonomin samman.


    Det är Norberg och Segerfeldt som gjorde nationalekonomisk forskning till en central punkt i sin bok och påstod saker som är fel. Boken marknadsförs på baksidan som forskningsbaserad. Hade de inte gjort det och bara sagt att det var deras egna liberala ideologi hade inte jag inte reagerat.

    ReplyDelete
  11. De citerar hela tiden forskning och nationalekonomi för att folk ska tro att fri invandring till Sverige är en vinst enligt forskningen och enligt nationalekonomer.

    Ur expressen och Liberal Debatt (samma saker står i boken på flera ställen, ofta ordagrant):

    ”Den vanligaste ekonomiska frågan i den svenska invandringsdebatten handlar om effekterna på mottagarlandets offentliga finanser. I länder som Australien, Storbritannien och USA är invandringen en statsfinansiell tillgång. Det var den i Sverige också, fram till omkring 1980. Sedan dess har välfärdsstaten byggts ut och arbetskraftsinvandringen har ersatts av flyktinginvandring. Och numera innebär invandringen en statsfinansiell belastning, på mellan 1,5 och 2 procent av BNP. Detta på grund av den låga sysselsättningsgraden bland utrikes födda. När många lever på bidrag i stället för att jobba får de mer från staten än vad de betalar in. Det behövs reformer för att få in fler invandrare på arbetsmarknaden.

    Det är dock inte immigrationens statiska effekter på de offentliga finanserna som är det mest intressanta, utan om vi på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Svaret är tydligt: vi får det bättre. Forskningen är mycket samstämmig om att immigration har positiva effekter på mottagarlandets ekonomi. Forskarna diskuterar inte om det finns några vinster, utan hur stora dessa är. Och dessa dynamiska effekter är långt viktigare än de statsfinansiella.

    George J. Borjas, den mest profilerade skeptikern bland migrationsforskarna, har myntat begreppet invandringsöverskottet (immigration surplus). Med det menade han inte överskottet på invandrare, utan det ekonomiska överskott som invandrare skapar åt ursprungsbefolkningen.

    Invandringens största bidrag till tillväxten kommer av att kompetensen blir mer varierad. Ju mer olika saker vi kan, desto större möjligheter har vi till specialisering. Och ju mer vi specialiserar oss, desto rikare blir vi. Det är samma mekanism som gör att vi tjänar på internationell handel.

    Vi tjänar alltså mer på invandringen ju mer olika oss invandrarna är. Att Afghanistan, Somalia och Irak är stora sändarländer bådar alltså gott, åtminstone ur detta perspektiv.”



    "Nationalekonomer har räknat ut att begränsningen av den globala migrationen kostar världsekonomin 70 000 miljarder dollar. Lägger man så många dollarsedlar i en stapel räcker den till månen och tillbaka - tio gånger. Helt fri rörlighet för människor över nations-gränser skulle nämligen fördubbla den globala BNP:n. Det är som att lägga fyra nya USA till världsekonomin”

    samt ”Det talas väldigt mycket om invandringens kostnader. Det som då åsyftas är effekterna på de offentliga finanserna. Och det är sant. Med nuvarande regler för bidrag och arbetsmarknaden innebär invandringen en statsfinansiell kostnad.
    Men det finns inget som säger att det behöver vara så, och innan Sverige började reglera arbetsmarknaden och höja ingångslönerna på 1970-talet var invandringen en vinst för statskassan. Det behövs reformer på dessa områden.

    Det är dock inte detta statiska och kamerala perspektiv som är det mest relevanta. Det är i stället om Sverige som land på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Och här är den internationella forskningen entydig. Mottagarländerna vinner ekonomiskt på invandring. Specialiseringen ökar, arbetsmarknaden blir mer flexibel, den internationella handeln blir större, och såväl företagande som innovationer får en extra skjuts. Invandring är alltså en samhällsekonomisk vinst, den höjer vår levnadsstandard.”

    ReplyDelete
  12. Norberg förnekar nu att han har sagt att den invandring vi har haft sammanlagd har gynnat Sverige ekonomi eller att fri invandring från tredje världen vore en vinstaffär. Jämför med citaten ovan själva.

    Det är bra att han tack vare min pushback backar från denna galna ståndpunkt. Att han inte vill erkänna att det är en reträtt är mindre viktigt.

    ReplyDelete
  13. Tack Tino,
    Jag pluggade Nationalekonomi 1969 för Jan Ekberg i Växjö. Har försökt hänga med sedan dess. Sverige har utvecklats mot ett kunskapssamhälle med mindre antal enkla jobb.
    Jag är även intresserad av politik och försöker hänga med. Johan Norberg är nyliberal och vill
    avveckla välfärdssamhället, vilket nu sker...
    Sverige måste skapa fler enkla jobb. Det är det enda sättet att bekämpa arbetslösheten, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt (M). Detta läser jag på http://rod.se/
    Tomas

    ReplyDelete
  14. Tack för att dela ditt skrivande. Jag tror att det kommer att vara mycket användbart med min verksamhet.
    bilservice

    ReplyDelete
  15. What a great article and I will be certainly taking a look at this site so thanks for sharing.It may what I've looking for.
    Accounts Software For Small Business
    Simran Kaur

    ReplyDelete

Google Analytics Alternative