Friday, February 15, 2013

Has the Labor-Share of factor income fallen in Sweden? [Updated]

One of the fundamental conflicts in the economy is the division of income between workers and capital owners. The share of GDP that goes to workers in the form of wages and compensation is called the Labor-Share. 

A Swedish TV documentary argues that the share of income taken by capital has increased significantly at the expense of the Labor Share. Obviously that would be a problem, since the middle class gets most of their income from wages and owns little capital.


The conclusion looks reasonable on the surface. However if we look deeper you will see that the result is driven by an oversimplified way of measuring the Labor Share and not taking Taxes into account. 


The National Income Accounts is the part of National Accounts that estimates what share of the total GDP ends up as wage or capital income. In Sweden, this is calculated by SCB


In the simplest analysis you divide GDP between wages and capital income. A common theoretical result in macroeconomics is that the Labor-Share is proportional to the marginal product of labor and constant over time. 


In the 1950s economists realized that in the modern world, across countries, the Labor-share was surprisingly stable. Economists believe that 1/3 of total income goes to capital and 2/3 goes to labor. The empirical observation that the Labor-share is constant over time is one of Kaldor's stylized facts.


Unlike what the some claim this is not just a theoretical assumption, it is a robust empirical observation over a long period of time in many countries in the modern era. (During early industrialization the capital share was closer to 1/2).

Reality is more complex than this simple division. GDP is not just divided between Capital and Labor in income accounts. GDP is often divided into even more segments, including some Taxes, which complicates the analysis.

Here are Income-account of Swedish GDP in 2011 in billions of kronor:


1. Gross Domestic Product: 3500
2. Consumption of fixed capital (depreciation of capital): -455
3. Net National Product (minus destroyed capital): 3045
4. Compensation of Employees (inc. compensations): 1837
5. Net Operating Surplus (of firms and self-employed): 616
6. Taxes on Production and Imports minus Subsidies: 552

If you just look at the
compensation of employees as a share of Net National Product, the number has indeed fallen significantly from 70% of national income in 1980 to 60% in 2011. 

It is however important to realize that this has not happened because capital is getting a bigger share. The surplus of business was 19.6% of national income in 1980 and 20.2% of national income in 2011. 


What is happening is that the share of income allocated to the category “Taxes on Production and Imports - Subsidies” have risen sharply in Sweden. In 1980 this was 10.6% of GDP, and in 2011 it was 19.2% of GDP. This includes Moms, the Swedish VAT, which has risen significantly.



Obviously net wages going down because the government is taking in more taxes is not the same thing as capital taking a bigger share of the pie. Tax revenue is mostly spent on workers. 

If we remove the other stuff and just divide income between workers and capital you see that no large shifts have occurred since 1980. The long-held belief by economists that the division between capital and labor is fairly stable holds in this period in Sweden once we adjust for taxes. 


This conclusion is supported by Konjunkturinstitutet, who concluded that the Labor-Share has not declined and that the probability of Swedish industry has remained fairly constant between 1981-1997 and 1998-2011 (page 29). The report also has this graph:



It shows that wage increases  between 1980-2011 were almost as fast as increases in worker’s productivity during the period. If the capital share had increased sizably at the expense of the labor share we would not observe this, we would observe worker’s wages rising significantly slower than their output.

Hasn't income inequality in Sweden risen during this period? Yes, it has. However the fundamental issue in modern income inequality is no longer about capital vs. labor, it’s about highly educated employees vs. others. The overwhelming majority of high income earners in Sweden are high-wage employees, not passive capital owners. This includes people in finance, lawyers, doctors, consultants, executives and entrepreneurs who combine high wages with capital gains. Income inequality has risen because the earnings of this group  has gone up more than for everyone else, not because capital returns are higher.

Here is an article by Tim Worstall in Forbes Magazine making a similar point about the U.K.


UPDATE

The producers of the program argue that I am wrong, and refer to wages as a share of GDP at factor prices. The producer is right that using factor prices solves the problem of VAT (moms). However, that is not the only adjustment I made. You also have to adjust for capital depriciation. Every year a lot of capital loses value, for example industrial machines and buildings that become less useful or equipment that is outdated. This is part of GDP, but it is not part of national income, since it cannot be consumed. To calculate capital income you must remove the cost of capital depreciation. Here is the labor share of GDP at factor prices, including capital depreciation.


As you see, the capital income share has not increased significantly. A falling wage share does not automatically mean that more income is flowing to capital. Not all of GDP is either capital income or labor income. In this case the falling wage share is due to rising production taxes and rising capital depreciation. The producers of the show do not appear to have adjusted for rising capital depreciation.

Konjunkturinstitutet also tracks this issue. Click on “BNP fördelad på vinster (driftsöverskott) och arbetskostnader”. You will see that ”Arbetskostnadsandel” was 63 percent in 1993 and 66 percent in 2012.

Here is a graph going back to 1980 in a factbook by Konjunkturinstitutet and Medlingsinstitutet showing no change in the profitshare. (The definitions are all a bit different but the results are the same).

Here is a graph from Riksbanken in 2003 with no change since 1970 in the profit share. 

 
I see no evidence for the claim that the share of income that goes to capital rather than labor has increased in Sweden in recent decades.

32 comments:

  1. Same thing in Finland - I wrote this in last August:

    http://ptaipale.blogspot.fi/2012/08/those-evil-capitalists-and-their-gains.html

    The share or workers is decreasing, but it is not really because the share of capitalists is increasing. It is mostly because the share of the state, in taxes, is increasing.

    ReplyDelete
  2. Hej Tino.
    Jag trodde helt på Svt tills jag läste ditt inlägg. Är programmet så vinklat och vilseledande är det ju något som måste fram i ljuset.

    Jag postade detta inlägg på Dokument inifråns Facebooksida. De hävdar dock att "Tino är ute och cyklar".

    Det hade varit intressant att veta vem som är rätt i sak. Se hela Dokument inifråns kommentar här: http://www.facebook.com/DokumentInifranLonesankarna/posts/161789507304025?comment_id=435088&notif_t=feed_comment

    ReplyDelete
  3. Dokument Inifrån svarar:

    ''För den som vill fördjupa sig ytterligare rekommenderar jag EU-kommissionens nätdatabas Ameco. Där finns uppgift om löneandelens utveckling sedan 1960 för samtliga medlemsstater. Statistiken finns i två varianter, at factor coat och at market price. Market price innebär att momsen och andra subsidier är med i ekvationen, factor price att de inte är det. Som ni kan se minskar löneandelen enligt båda sätten att mäta men det är som sagt factor price man ska använda ifall man vill undvika att momshöjningar eller momssänkningar påverkar siffrorna.''

    ReplyDelete
  4. Relative profits are going down in Sweden since 1993.
    See: http://danne-nordling.blogspot.se/2013/02/vinstandelen-har-minskat-sedan-1993.html
    /DNg

    ReplyDelete
  5. AMECO har följande variablel, dock bara från 1994 och framåt:

    2.1.9 Indicator board on wage developments (annual percentage change) / Different measures of wage/labour costs: / Adjusted wage share (% of GDP at current market prices)

    Den ökar från 66% (1994) till 69,8% (2009).

    Kan någon hitta den variabel / tidsserie som DI hänvisar till?

    Och kan någon som såg programmet (missade det) snabbt sammanfatta exakt vad DI påstår att siffrorna är, så sparar jag lite av livet :P ?

    ReplyDelete
  6. Ekono, DIn relaterar en presentation av prof Lennart Schön som visar en otydlig OH-bild av industrins löneanel sedan 1800-talet. Där pekar han så vitt jag kan se litet fel på 70- och 80-talen.

    Men Schöns diagram visar att löneandelen steg och var som högst vid slutet av 70-talet för att sedan drastiskt sjunka fram till början av 90-talet. Därefter ser snittet ut att ligga konstant till 2010. Två spikar uppåt finns vid 2001 och 2009.

    Länk till programmet finns i min bloggartikel, se ovan.
    /DNg

    ReplyDelete
  7. Enligt den rapport från Konj som Danne Nordling refererar till, så steg vinstandelen i näringslivet (exkl småhus)från ca 25% till 32% 1980-2010. Att den sjunkit sedan 1993 framgår, som Nordling påpekar, också tydligt. Men det är inte så konstigt med tanke på hur valutadopat näringslivet var efter kronkrisen.
    Ser man på siffror från AMECO, syns det tydligt att vinstandelen också stigit (från 23% till 28%, men inte lika mycket som löneandelen minskat (65% till 55%). Skillnaderna är helt riktigt produktionsskatter och moms.

    ReplyDelete
  8. Att de ökade inkomstskillnaderna skulle bero på ökad lönespridning är också falskt. Det gäller för USA, men inte för Sverige (enl både SCB och Roine och Waldenström). Att dessutom lönerna ökat för finansfolk och vd:ar går inte emot den marxistiska analysen. Om man använder Walter Koris Power Resource Theory, så kan dessas löner associeras med kapitalistiska intressen.
    Det finns i dag överväligande mycket forskning om s k finansialisering (Palley, Stockhammer, Keen, van Treeck, Hein, Dunhaupt, mm, mm), som bekräftar budskapet i filmen. Att dessutom IMF, UNCTAD, Krugman, Stiglitz, Rajan, Galbraith m fl, delar denna analys, stärker trovärdigheten ytterligare.

    ReplyDelete
  9. Lars:

    Låt mig börja med ditt påstående:

    "Att de ökade inkomstskillnaderna skulle bero på ökad lönespridning är också falskt. Det gäller för USA, men inte för Sverige (enl både SCB och Roine och Waldenström)."

    Här är siffror för SCB för "Arbetsinkomst för samtliga helårs och heltidsanställda för personer 20-64 år." :

    http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?rxid=1b987d40-b5e2-469a-98fc-1019b5d0d19b&px_tableid=ssd_extern%3aArbInk30

    Gini-konfficient för arbetsinkomst 1980: 0.17
    Gini-konfficient för arbetsinkomst 2011: 0.22

    Arbetsinkomst är ca 75% av faktorinkomster i Sverige, och har blivit mer ojämlikhet, vilket med logisk nödvändighet innebär att det har bidragit till ojämlikhet.

    Var i Roine och Waldenström skriver de att arbetsinkomst inte blivit mer ojämlika i Sverige de senaste åren?

    ReplyDelete
  10. Rapporten från Konjunkturinstitutet säger att vinstandelen 2012 är normal.

    Den lilla Ökningen från 1980 som du pratar 1980 är cyklisk variation. Du kan lika gärna skriva att vinstandelen 2012 är lägre än det var 1984.

    Titta på grafen sid 61.

    http://www.konj.se/download/18.768d17ac139d0d0248f1d47/Lonsamheten-hos-foretag-i-sverige.pdf

    Här är vad Konjunkturinstitutet skriver i sin Lönebildningsrapport 2012, "Lönsamheten hos företag i Sverige"

    "VINSTANDELEN 2012 – HÖG ELLER LÅG?

    Den justerade vinstandelen i näringslivet exklusive små- och fritidshus förväntas bli 31,8 procent under 2012 (se diagram 89), det vill säga något högre än det historiska genomsnittet och den
    beräknade jämviktsnivån. Arbetsmarknadsgapet är negativt 2012 medan konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin under andra kvartalet 2012 låg något över sitt historiska genomsnitt.

    På basis av det historiska sambandet borde därför den justerade vinstandelen vara något högre 2012, på 32,2 procent. Vinstandelen är alltså något låg 2012 relativt konjunkturläget, men skillnaden
    är liten i ljuset av den historiska variationen i vinstandelen och osäkerheten i det skattade sambandet. Vad säger andra indikatorer om lönsamheten? Lönsamhetsomdömet i näringslivet som helhet var det andra kvartalet 2012 något lägre än genomsnittet sedan 2003 enligt konjunkturbarometern (se diagram 90).

    Både företagen inom privata tjänstebranscher
    och tillverkningsindustrin var överlag något missnöjda med lönsamheten (se diagram 91 och diagram 92). Företagens egna bedömning av lönsamheten följer i regel deras egna bedömning
    av efterfrågeläget. Så är även fallet under andra kvartalet 2012 (se diagram 93).

    Sammantaget skiljer sig inte indikatorerna på lönsamhet särskilt mycket åt, och ingen visar att lönsamheten skulle vara avsevärt högre eller lägre än vad som tidigare varit normalt i rådande
    konjunkturläge."

    Konjunkturinstitutet föjen den här frågan och säger att lönsamheten år 2012 är normal för perioden 1980-2012. Det är samma resultat som SCB, Globaliseringsrådet och Riksbanken.

    Programmet Document Innifrån ta tvärtom att förskjutningen från löner till vinster "saknar motstycke i historien".

    Antigen har Document Innifrån fel eller så har Konjunkturinstitutet fel.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Genomsnittet för vinstandelen (när hänsyn tagits till produktionsskatter och subventioner) var enl. mina beräkningar i snitt 24,3% under 1960-talet, 22% under 1970-talet, 25% under 1980-talet, 28,9% 1990-talet och 27,8% under 2000-talet.

      Delete
  11. På sid 85 i SCBs "Löner och bärkraft" nedan ser man att avskrivningarna varit konstanta sedan 1980: http://www.scb.se/Statistik/AM/AM9903/_dokument/Loner-och-barkraft.pdf

    Jo, en stor del av inkomstskillnaderna beror på ökad lönespridning, men den verkar inte vara den avgörande faktorn i Sverige. Jag återkommer om Roine och Waldenström mm.

    ReplyDelete
  12. Det kan mkt väl vara så att den viktigaste faktorn bakom inkomstspridningen är lönespridning, men - som alltid - det beror på hur man mäter. I SCB (2008), "Ikomstskillnaderna de största som SCB uppmätt", Välfärd, nr 4 2008, skriver författaren att "en fördubbling för de personer som ingår i den grupp på en procent som har de högsta inkomsterna. Detta beror till stor del på att kapitalinkomsterna har ökat kraftigt. Kapitalinkomster i allmänhet och kapitalvinster i synnerhet är mycket ojämnt fördelade." Roine, Jesper and Waldenström, Daniel (2011), “On the Role of Capital Gains in Swedish Income Inequality”, IFN Working Paper No. 870, 2011, Research Institute of Industrial Economics: "The distributional impact of capital gains also appears to be exclusively a top income phenomenon.
    While capital gains are, of course, also earned at lower income levels, they make virtually
    no difference for the income shares of groups below the top percent [...] total capital gains as a share of all incomes have increased substantially since 1980. This paired with the fact that their distribution is highly skewed seems to be the most likely explanation to their increasing contribution to inequality [...] In the U.S. context it seems clear that the main driving
    force behind top income growth is increasing wage inequality. In the European, and especially
    in the Swedish case, there is much less evidence of such pronounced wage dispersion(though wage inequality also has gone up). If the capital gains that we have found to make a big difference to inequality in Sweden stem from work effort and are in effect “hidden” wage income then the Swedish development is much closer to the recent Anglo-Saxon development
    than what previous studies suggest. If, on the other hand, the main reason for growing inequality
    in Sweden is more related to a skewed distribution of private wealth and large increases in
    asset values the story is a different one."

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ett annat tips. Skilj på inkomstspridning baserat på endast lön eller både lön och kapitalinkomster, för att inte prata om före och efter skatt.

      Delete
  13. This comment has been removed by the author.

    ReplyDelete
  14. Mina resultat på data från AMECO, för 1980-2010:
    Löneandelen minskade från 65,2% till 54,9%. Vinstandelen ökade från 22,5% till 28,3%. Produktionsskatter och subventioner ökade från 12,3% till 16,7%. Stämmer med Dokument inifrån alltså.
    Jag har intresse av att denna fråga blir helt utredd. Tror du att du kan du skicka dina beräkningar på samma sak till mig? Jag skriver en masteruppsats på ämnet. Min e-post är lars.ahnlandnordfors@gmail.com

    ReplyDelete
  15. Det är jättebra att du skriver masteruppsats om detta ämne Lars! Jag ska emaila.

    Det är viktigt här att inte blanda ihop äpplen och päron. SCB-studien du hänvisar till är för näringslivet, inte hela ekonomin. En del mått går åt olika håll i olika delar av ekonomin, då kan man inte bara ta en subkategori (t.ex. industrin eller icke-finansiella företag) och bevisa sin poäng när det inte gäller för hela ekonomin.

    Här är siffrorna från SCB:

    http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?rxid=27f92d80-e6c4-40c0-8555-08ccbb652d7d&px_tableid=ssd_extern%3aSektorNRAr

    1. D1.PAY löner och sociala avgifter, användning
    2. B2n+B3n driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst, netto
    3. K1.REC kapitalförslitning, tillgång

    1+2+3 ger BNP till faktorpris, eller i varje fall nästan exakt.

    Du får kapitalslitningens andel om du tar 3/(1+2+3).

    Siffran var 13.1% under 1980-talet och 15.3% de senaste 10 åren, så visst har kapitalslitning stigit.

    för att se hur mycket av överskottet som går till kapital är det bästa i min uppfattning att jämföra 2/(1+2). Då tar man bort kapitalslitning och produktionsskatter och jämför överskottet som går till löner med överskottet som går till kapital.

    Andelen av överskottet som gick till kapital var 24.7% under 1980-talet och 24.3% de senaste 10 åren.

    ReplyDelete
  16. Reavinster (capital gains) är viktiga för de högst upp, högsta en procent till exempel. Däremot är storleken för hela ekonomin fortfarande begränsad. Kapitalvinster motsvarar ca 3% av svensk BNP, en nivå som har gällt sedan 1980-talet.

    I artikeln av Roine och Waldenström som jag länkade till ett par poster sedan så visar de att de rikaste 10% rikaste svenskarna har ökat sin andel av inkomsterna med 4 procentenheter om man inte tar med kapitalvinster och 6 procentenheter om man tar med kapitalvinster.

    Det mesta av förändringen i ojämlikhet har således inte med kapitalvinster att göra.

    Kapitalvinster ingår i teorin inte i BNP-siffror, för att det rör sig om förändring av tillgångspriser. (en del hamnar i praktiken i BNP ändå).

    Här finns en poäng som dokumentären inte gjorde om ökad ojämlikhet. I Sverige har fastighetspriser och aktiepriser ökat något enormt sedan 1980. Merparten ägs av de rika, då Sverige har väldig hög ojämlikhet i tillgångar, trots att landet har relativ jämlika inkomster. Därigenom har ojämlikhet i samlad rikedom ökat ännu mer än inkomst-siffror.

    Detta är dock inte något som fångas i löne-andelen eller kapital-andelen, som rör flöden av inkomster, inte tillgångspriser.

    ReplyDelete
  17. Ok, jag har mätt hela ekonomin. Ska kolla mer på detta senare. Tack för siffrona!

    ReplyDelete
  18. Tino, do you know anyone in the Swedish circles of economists that push this position except Arenagruppen? I don't. It's kind of obvious this was something they did at least by inspiration from arenagruppen (and in effect LO).

    I think the idea that SVT is independent is laughable, but this is ridiculous, they are actively propagating for one of the sides in the labor disputes.



    I have reported it to Granskningsnämnden and I hope you and others will do the same. (That's why I'm posting. That can be done here: http://www.radioochtv.se/tillsyn/granskning-av-program/anmalan/ )

    ReplyDelete
  19. Victor:

    Well, Lennart Schön is arguing this. He is a professor at Lund. Also in the U.S there is this big debate about the wage share perhaps having fallen (it seems to have fallen, but not by a lot) with Paul Krugman pushing it. Naturally what Krugman does spreads to Sweden.

    I think that this argument about Sweden originates from this paper in a Marxist journal.

    http://ideas.repec.org/a/sae/reorpe/v42y2010i4p465-484.html

    I think that a political TV-documentary is not the appropriate arena to push new academic paradigms. Maybe there is new evidence wage share in Sweden has fallen (I don't think it has), but that has to first be discussed by economists, and only once the matter is clear should you take it public.


    ReplyDelete
  20. Nu har jag kollat löneandel, skatteandel och vinsandel, med hänsyn tagen till kapitalförslitning ända sedan 1960, hos AMECO. Under 1960-talet var vinstandelen i snitt 14,6%, under 1970-talet 14,8%, 1980-talet 14,7%, 1990-talet 18,8% och 2000-talet i snitt 16,7%. Så ja, den har ökat.

    ReplyDelete
  21. Tino, det är inte i första hand Krugman som driver frågan i USA, och det är inte bara i USA som debatten finns. Det finns massor med europeiska forskare som sysslar med detta, plus australiensare m fl. De senaste åren har det kommit ut mängder av böcker som länkar inkomstskillnader till finanskrisen. En del av dem tar avstamp i neo-marxistisk eller post-keynesiansk teori om att det i grunden handlar om klasskamp mellan arbetare och kapitalister. När det gäller den sjunkande löneandelen, så har den i sig blivit ett område för omfattande forskning internationellt. Förutom enskilda forskare, så har rapporter skrivits av IMF, EU, och ILO. Alla kommer fram till att löneandelen sjunkit globalt de senaste 30-40 åren. Det man tvistar om är orsakerna.

    ReplyDelete
  22. Jag kollade AMECO. Vinstandel för hela ekonomin:

    ("net operating surplus"/"compensations of employees"+"net operating surplus)

    1960s 0.265
    1970s 0.204
    1980s 0.214
    1990s 0.262
    2000s 0.241

    Här finns en mindre ökning av vinstandelen med ca 2 procentenheter sedan 1980-talet. Samtidigt har vinstandelen i den här serien sjunkit sedan 1960-talet, tvärtemot vad DI säger om att vi nu har historisk höga vinster.

    Siffrorna kommer från SCB, och stämmer överens för de senaste åren. Det som skiljer är vinster från 1980-talet. Det vore intressant att reda ut varför de skiljer sig, någon standardisering AMECO gör?

    Jag vet att det finns folk som säger att vinstandelen har sjunkit i andra länder, men det bevisar inget om Sverige. Jag kan för lite för att avgöra om vinstandelen har sjunkit i t.ex.. Frankrike. Kanske har vinstandelen verkligen sjunkit där, men kanske beror det även där på artifakter i hur det mäts.

    ReplyDelete
  23. Hm, måste kolla det mot de siffror jag har hemma.
    Jo, jag skulle också vilja veta varför SCB och AMECO skiljer sig åt.

    ReplyDelete
  24. Konstigt. När jag tar "Net operating surplus: total economy :- Adjusted for imputed compensation of self-employed (UQND)"/Compensation of employees: total economy (UWCD)"+""Net operating surplus: total economy :- Adjusted for imputed compensation of self-employed (UQND)" får jag dessa resultat:

    1960-1969 0.173
    1970-1979 0.152
    1980-1989 0.176
    1990-1999 0.225
    2000-2009 0.204
    När jag även tar hänsyn till "Taxes linked to imports and production minus subsidies (UTVN)" får jag följande resultat:
    1960-1969 0.146
    1970-1979 0.148
    1980-1989 0.147
    1990-1999 0.188
    2000-2009 0.167

    Jag får även motsvarande lägre andel för 1960-talet när jag tittar på Gross operating surplus. Är du säker på att du räknat rätt för 1960-talet?

    ReplyDelete
  25. This comment has been removed by the author.

    ReplyDelete
  26. Det genomsnitt jag får när hänsyn till dina invändningar om skatter och kapitalförslitning tagits hänsyn till är för de två 25-årsperioderna:
    1960-1984: 0.137
    1985-2009: 0.174
    Det betyder att vinstandelen var 27% högre under den period som karaktäriseras av monetaristisk/utbudsekonomisk ekonomisk politik, jämfört med den mer keynesianistiska politik som fördes under den föregående perioden.

    ReplyDelete
  27. Lars:

    Som jag skrev ovan så finns det en ökning av vinstandelen med ca 2% i AMECO, till skillnad från SCB är det inte finns. Även i SCB så var vinster ovanligt höga under mitten av 1990-talet, och har sen sjunkit tillbaka.

    Notera att 2-2.5 procent är en liten ändring och inte "historisk", i Lennart Schöns graf sjunker löneandelen med ca 20 procentenheter.

    Här är siffror från OECD, Share of labour cost in total factor costs.
    http://stats.oecd.org/Index.aspx?DatasetCode=MFP#


    1985-1989 75.1%
    1990-1994 70.64%
    1995-1999 76.7%
    2000-2004 78.8%
    2005-2010 79.4%

    Här ökar löneandelen till och med.

    http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____136136.aspx

    OECD har andra dataset med det vanliga sättet att räkna ut löneandel utan justeringar som visar på sjunkande löneandel.

    http://stats.oecd.org/Index.aspx?queryname=345&querytype=view


    Återigen ser vi att olika källor har olika resultat. Frågan är känslig för definitioner och justeringar. De källor justerar mer tenderar att inte hitta en signifikant fallande löneandel, medan ojusterade hittar en rätt stor.

    Det är ett bra ämne för en studie om något förklarar detaljerad *varför* olika källor ger olika resultat.


    ReplyDelete
  28. Som sagt, den stora förändringen sker kring mitten av 1980-talet. Jag har försökt ta hänsyn till de justeringar du efterlyser. Men, vi kommer nog inte så mycket längre. Tack för en givande diskussion.

    ReplyDelete
  29. What a great article and I will be certainly taking a look at this site so thanks for sharing.It may what I've looking for.
    Accounts Software For Small Business
    Simran Kaur

    ReplyDelete

Google Analytics Alternative